motståndare

motståndaren

motståndare

motståndarna

Substantiv [n]

Obestämd singular: motståndare

Bestämd singular: motståndaren

Obestämd plural: motståndare

Bestämd plural: motståndarna

"Vi vill inte att en eventuell motståndare ska veta hur vi planerar, säger Jesper Tengroth, pressekreterare vid Försvarsmakten."
"Flera av de borgerliga partierna i riksdagen är motståndare till att hamnen hyrs ut."
"Som aktiv kickboxare var Caroline Ek, 32, under många år en fruktad motståndare och karriären gav henne flera VM-guld."
"I stället satte Niklas Arell 3-1 i tom kasse och Karlskrona passerade åter den här kvällens motståndare i tabellen och visar att man vill fortsätta vara med och leka med de större lagen i SHL."
"Nu måste vi spela lite smartare och låta motståndare göra fler misstag."
"Opinion Västblekinge var motståndare till stängningen och anser att beslutet att stänga dagakuten inte stämmer med vad de politiska företrädarna tidigare har sagt."
"Man stressade sina motståndare till misstag och fick snabb utdelning när 18 år unge Carl Grundström blev periodens enda spelare att ta tillvara på en målchans."
"Innan dess kommer Blekinge gå upp mot ytterligare fyra starka motståndare, Örebro, Södermanland, Gotland och Bohuslän."
"Efter att Luleå åkt på tre förluster på fem matcher i december dök Karlskrona upp som något av en perfekt motståndare."
"Först på lördagseftermiddagen mötte laget från gymnasieskolan Knut Hahn i Ronneby sina motståndare från Hagsätraskolan."

någon/något som står mot någon/något i en situation; någon/något som har motsatt mål jämfört med någon/något