kniv

kniven

knivar

knivarna

Substantiv [n]

Obestämd singular: kniv

Bestämd singular: kniven

Obestämd plural: knivar

Bestämd plural: knivarna

"Det fick 25-åringen att hota sin kompis med både kniv och hammare."
"Barn generellt gör naturligtvis inte på det här sättet, även om man kanske slåss så tar man inte med sig en kniv."
"13-åringen förhördes i dag av polis om misstankarna om att han dödat en jämnårig pojke med kniv."
"Hotade döda med kniv"
"Hon själv hävdar att det har uppkommit genom att föräldrarna har hettat upp en kniv och sedan bränt henne med denna."
"25-åringen, som erkänner narkotikabrotten, åtalas även för ett grovt olaga hot sedan han – beväpnad med en hammare och en kniv – ska ha hotat en manlig bekant att skära halsen av honom."
"Delgivningsmannen skulle överlämna ett brev – och fick då en skarpslipad kniv mot strupen."
"Mannen hade även kniv på rummet."
"Männen ska med kniv ha hotat 19-åringen och fått honom att lämna ifrån sig sin mobil och en mindre summa kontanter."
"Högg med kniv mot huvud och nacke"

Fotograf: Wikipedia

En kniv består av ett blad med en vass egg och ett skaft att hålla i. http://sv.wikipedia.org/wiki/Kniv