tjut

tjutet

tjut

tjuten

Substantiv [t]

Obestämd singular: tjut

Bestämd singular: tjutet

Obestämd plural: tjut

Bestämd plural: tjuten

"Det jag kan säga är att det blir hurra, blås och tjut."
"Anställda och personal som befann sig vid strippklubben kom undan med blotta förskräckelsen och tjut i öronen efter den kraftiga explosionen på lördagskvällen."
"– Vi hörde ett tjut, sedan såg vi lastbilen komma farande som ett skott."
"En som dock fick väldigt mycket applåder och tjut var komikern Björn Gustafsson."
"Larmsignalen som testas varje vecka, utan ljud, gav under söndagskvällen ifrån sig tjut."
"Efter händelsen upplever patienten ett ständigt tjut i örat."
"– Det var ett tjut utan dess like."
"Hemvärnsmannen drabbades av tinnitus i båda öronen och beskriver i skadeanmälan hur det hörs ett konstant högfrekvent tjut i bägge öronen, vilket påverkat sömnen och den psykiska hälsan."
"Kommunikationen mellan hund och förare sker med hjälp av en visselpipa, olika långa tjut är olika kommandon."
"Fortfarande har ingen hittat förklaringen till det ihållande tjut som stundtals hörs runt Järnvägsgatan i Örebro."