smyga

smyger

smög

smugit

Verb

Presens: smyger

Preteritum: smög

Supinum: smugit

"– När jag såg den här mannen smyga in i garaget, så förstod jag direkt att det var någonting som var fel."
"Det är ju bara en månad kvar, så man märker hur nervositeten börjar smyga sig på, säger Olivia Jerneholt."
"Jag fick smyga med det, säger gitarristen Anders Turesson."
"– Min förhoppning är att vi ska smyga in dem i den ordinarie matsedeln."
"Visserligen är det fortfarande kallt på nätterna men nu börjar vårblommorna smyga sig upp."
"Det här är inget att smyga med."
"Under intermezzot hade hans mor hunnit sätta sig i säkerhet genom smyga ut bakvägen."
"Enligt Länsstyrelsens är det olagligt att medvetet störa, när man till exempel försöker smyga nära för att få bilder, eller på annat sätt riskerar att björnar och andra djur blir trängda eller provocerade."
"Olagligt att smyga för nära"
"– Det är väldigt lätt att smyga in i någons olåsta hall där man ofta har nycklar och plånböcker."

Fotograf: Wikipedia

röra sig så ljudlöst som möjligt; anstränga sig för detta