sammanstötning

sammanstötningen

sammanstötningar

sammanstötningarna

Substantiv [n]

Obestämd singular: sammanstötning

Bestämd singular: sammanstötningen

Obestämd plural: sammanstötningar

Bestämd plural: sammanstötningarna

"Vittnesmålen går isär om incidenten i Verköhamnen i Karlskrona som inledningsvis beskrivits som en sammanstötning mellan en passagerarfärja och ett arbetsfartyg."
"– Det var en mindre sammanstötning mellan två personbilar, säger Magnus Jonsson, på Räddningstjänsten Dala Mitt."
"I dag på morgonen hittades kniven som kan ha använts under en sammanstötning mellan tre män på onsdagseftermiddagen."
"En timmerbil har vält och tappat lasten efter en sammanstötning med en personbil."
"– Bilen som frontalkrockade hade sekunden innan en sammanstötning med en annan personbil."
"– När vi kommer dit är det någon forma av sammanstötning mellan två ungdomsgäng."
"Den och den voltande bilen har haft någon typ av sammanstötning, vilket har medverkat till olyckan, säger Rickard Lundqvist, presstalesperson på polisen."
"Bilen tycks ha varit med om en sammanstötning och i samband med det har airbagen utlösts, säger informationschef Marcus Thomasfolk."
"Polisen hade fått tips om att en sammanstötning kunde vara på gång mellan de båda lagens anhängare och hade patruller på plats, som ganska snabbt kunde avstyra bråket."
"Efter en lättare sammanstötning mellan taxin och en bil med tre unga män gav sig männen på taxichauffören med sparkar och slag mot huvudet och kroppen, enligt ett vittne."

krock, kollision, konfrontation; det att sammanstöta, att stöta samman