ryka

ryker

rykte

rykt

Verb

Presens: ryker

Preteritum: rykte

Supinum: rykt

avge rök ''(om eld, vulkan, eller dylikt)''

rykt

(-)(-)(-)

Substantiv

"En person ska ha skadats efter att två hundar rykt ihop med varandra i Karlshamn."
"– Det har börjat pyra i väggen i ett garage och rykt från ett garage och upplevts ryka från taket."
"Då förstod jag att guldet hade rykt och det kändes surt."
"Det ska ha rykt ifrån taket och man tror att gnistor efter ett svetsningsarbete ska ha orsakat branden."
"Enligt SOS ska det ha rykt ur ett köksfönster och orsaken till branden visade sig senare vara att någon bränt mat."
"Två bärplockargrupper hade rykt ihop ordentligt och misshandlade varandra med bland annat långa påkar och stora stenar."
"Enligt polisen rör det sig om bärplockare från Bulgarien som av okänd anledning rykt ihop."
"Det har rykt från en villa i Mockfjärd i Gagnefs kommun men det visade sig inte röra sig om någon egentlig brand."
"Två bärplockarklaner hade rykt ihop ordentligt och misshandlade varandra med bland annat långa påkar och stora stenar."
"– Tydligen så var det massa ungdomar som rykt ihop."