pånyttfödelse

pånyttfödelsen

pånyttfödelser

pånyttfödelserna

Substantiv [n]

Obestämd singular: pånyttfödelse

Bestämd singular: pånyttfödelsen

Obestämd plural: pånyttfödelser

Bestämd plural: pånyttfödelserna

"Naturens pånyttfödelse är också anledningen till att vi tar in påskris."
"Jo, Johan Dahnberg berättar att det har att göra med att våren och påsken är en tid för pånyttfödelse."
"- Jesus steg upp från de döda under påsken och står därmed för pånyttfödelse."
"Detta är ju faktiskt en pånyttfödelse för fördraget, och det får man vara glad för, säger Klas Rosengren, som fick vin beslagtaget i tullen 2004."
"Nu har vi istället en pånyttfödelse av operan och publiken, säger Peter Gelb, chef för Metropolitan i New York."
"Fredrik Brembergs pånyttfödelse kanske inte bara var tillfällig."
"I sin motivering skriver juryn att albumet Honey är eftertänksamt och moget samtidigt som det är en bländande, kreativ pånyttfödelse : ” Det är en vacker hyllning till disco och house, samtidigt som det är skarpt och ljudmässigt äventyrligt ”."
"Det kom som en reaktion på tv-seriens pånyttfödelse på de många strömningstjänster vi har i dag."
"– En otrolig glädje, pånyttfödelse!"
"Årets tema är ” pånyttfödelse ” och stora namn kommer att vara involverade."

det att födas till ett nytt andligt och evigt liv (av Gud); specifik aspekt av frälsning