oförmåga

oförmågan

oförmågor

oförmågorna

Substantiv [n]

Obestämd singular: oförmåga

Bestämd singular: oförmågan

Obestämd plural: oförmågor

Bestämd plural: oförmågorna

"Den långa utredningstiden och rättsväsendets oförmåga att få stopp på de misstänkta bedrägerierna är bedrägeriexperten Anders Björkenheim kritisk till."
"– Det vi nu ser är ett politiskt haveri för hela det politiska ledarskapet i det moderatledda minoritetsstyret, och en stor oförmåga att se till både sjukvårdens och regionens bästa."
"Licensnämnden skriver att man anser att förening inte kan betala sina skulder och att det inte rör sig om någon tillfällig oförmåga."
"För mig är det tydligt att det är den nuvarande regeringens oförmåga att lösa de växande samhällsproblemen som ger grogrund för både höger- och vänsterpopulistiska partier."
"Han är också kritisk till den sittande regeringens oförmåga att mildra effekten av fordonskrisen."
"I fjol kritiserades hon för sin oförmåga att kommunicera med sina medarbetare."
"Den över 100 år gamla klubben Holmens IF har lidit svårt av Falu kommuns oförmåga att bygga ungdomshoppbackar."
"Flera aktörer inom basindustrin och har senaste året rasat över svenska politikers oförmåga att förstå effekterna av svaveldirektivet."
"På olika nätforum och på sociala medier rasar många fans mot Leksands oförmåga att prestera på isen."
"– Vi ingår i ett växande uppror mot politikers oförmåga att hantera klimatkrisen, berättar han."

brist på förmåga