kliva

kliver

klev

klivit

Verb

Presens: kliver

Preteritum: klev

Supinum: klivit

ta ett steg; ''speciellt'' ta ett steg för att gå in i, eller lämna; ''även'' ta ett steg över eller klättra över (något inte fullt så högt)

klev

(-)(-)(-)

Substantiv

"Chauffören ville ha jobbet tillbaka och klev en dag in till hans före detta chef."
"För ett par månader sedan klev Mimmi Karlsson-Bernfalk, tidigare omstridd chef på lokaltidningen Norra Skåne, in genom dörrarna som ny chefredaktör på Blekinge Läns Tidning."
"Då, i numerärt överläge, klev Mathis Olimb fram som stor hjälte i Linköping genom att panga in ett skott intill stolpen och ordna full pott igen."
"Den var den 24 november som mannen enligt åtalet klev på ett tåg på stationen i Karlshamn och trots att det var gott om platser satte sig bredvid kvinnan."
"Den 31-åriga kvinnan klev upp på bilen och skulle kissa."
"Karl-Johan Lång, som klev in som huvudtränare i början av mars, har fem förluster med sig i bagaget."
"När han klev ut på en avsats intill rutschkanan rasade klätterställningens golv."
"Sedan Sebastian Seifert klev in som ny huvudtränare i januari har resultaten bättrat sig något."
"Sedan klev trotjänaren Jörgen Sundqvist fram och sköt matchens snyggaste mål."
"Det var i måndags som mannen klev in i kyrkan och slog sönder ett krucifix, tände ljus och började röka."