illdåd

illdådet

illdåd

illdåden

Substantiv [t]

Obestämd singular: illdåd

Bestämd singular: illdådet

Obestämd plural: illdåd

Bestämd plural: illdåden

"Artikeln som publicerades i april 2007 på sajten Norfront glorifierar den nazistiska diktatorn Adolf Hitler och hyllar hans illdåd."
"Men utredningen handlar inte längre om att påkörningen var ett illdåd."
"– Det är inte perfekt, men det är viktigt att visa att den syriska regimen inte ostraffat kan begå dessa illdåd, säger Kenneth Roth."
"Ayaan Hirsi Ali säger i intervjun att det efter Islamiska statens illdåd blivit ännu tydligare att islam måste reformeras."
"I dag är hon mera hoppfull – och detta paradoxalt nog på grund av den Islamiska statens ( IS ) illdåd."
"Och han jämförde USA:s bombningar av Hanoi med nazisternas illdåd i Treblinka, något som orsakade en smärre diplomatisk kris mellan Sverige och USA."
"Att läsa allt som kommuniceras på nätet kommer inte att hindra dem som vill begå illdåd."
"Varför 33-åringen inte har gripits misstänkt för illdåd i Pec, och vad han ska ha gjort i detalj i Cuska, är inte känt."
"Polisen rustar : ” Andras illdåd inspirerar ”"
"– Tillsammans med nio andra länder i säkerhetsrådet, försökte vi i natt nå enighet kring en resolution om en seriös undersökning av detta illdåd för att ansvariga ska kunna ställas till svars."