höghet

högheten

högheter

högheterna

Substantiv [n]

Obestämd singular: höghet

Bestämd singular: högheten

Obestämd plural: högheter

Bestämd plural: högheterna

"– Även om hon inte var med på den offentliga scenen under den sista tiden så var hon en kunglig höghet och prinsessa av Sverige."
"– Det är ju en kunglig höghet, en prinsessa av Sverige som ingår i successionsordningen som ska döpas."
"– De kommer att betraktas mer som privatpersoner och kommer inte att ha begränsningar när det gäller att ta anställning eller bedriva näring som är förknippat med att vara kunglig höghet, säger Wersäll."
"– Med den positionen som kunglig höghet följer vissa inskränkningar i möjligheten att ta anställning, bedriva näring och skaffa sig utbildning och sådant som behövs för att värna oberoendet för kungliga högheter."
"Prins Julian är en del av den kungliga familjen men kommer inte tillhöra kungahuset och ha officiella uppdrag, han är alltså inte en kunglig höghet."
"Prins Carl Philip och hennes kungliga höghet prinsessan Sofia."
"Prinsessans titlar påverkas inte, hon fortsätter att vara Hennes kungliga höghet, prinsessa av Sverige och hertiginna av Hälsingland och Gästrikland."
"Han är en del av den kungliga familjen men kommer inte tillhöra kungahuset och ha officiella uppdrag, han är alltså inte en kunglig höghet."
"Prinsen tituleras även hans kungliga höghet och prins av Sverige."
"Prinsen tituleras även hans kungliga höghet och prins av Sverige."