doktorsgrad

doktorsgraden

doktorsgrader

doktorsgraderna

Substantiv [n]

Obestämd singular: doktorsgrad

Bestämd singular: doktorsgraden

Obestämd plural: doktorsgrader

Bestämd plural: doktorsgraderna

"El-Sayed fick stora framgångar under 80-talet med läkemedelsföretaget Fermenta, som sedan grusades när det avslöjades att hans doktorsgrad i biokemi var bluff."
"Han tog sin doktorsgrad 1969 vid University College i London."
"Han tog sin doktorsgrad i biofysik 1967 vid Harvard."
"– Vi har en doktorsgrad i motgångar."
"” Vi har en doktorsgrad i motgångar ”"
"Företaget säger sig erbjuda akademiska examina ända upp till doktorsgrad, men enligt Högskoleverket är verksamheten tveksam."
"På morgonen klockan sju sköts det kanonsalut för alla som fått doktorsgrad under året."
"Bland de sökande finns minst 255 personer med doktorsgrad och omkring 150.000 personer med akademisk examen."
"Den ungerske president Pal Schmitt har blivit fråntagen sin doktorsgrad sedan det visat sig att stora delar av hans doktorsavhandling var plagiat."
"Li Keqiang, som har en doktorsgrad i ekonomi, beskrivs som relativt reformvänlig."