buntning
buntningen
(-)(-)
Substantiv [n]Översättningar
Relaterat till buntning
sammanhang
- allé
- avdelning
- bergskedja
- bunt
- buntning
- distrikt [ samhälle ]
- flock
- gebit [ hantverk ]
- knippa [ botanik ]
- kolonnad [ arkitektur ]
- lag
- lopp [ teknik ]
- pelargång
- rote [ militärväsen ]
- skara
- sällskap
- uppsättning
förbindelse
- anliggning
- anliggningsyta
- besättning [ kläder ]
- bult
- bulthål
- bunt
- buntning
- fals [ byggnadskonst ]
- fastbindning
- fastgöring
- fogning [ snickeri ]
- fogstrykning
- fåll [ textil ]
- garnityr
- isättning
- knut
- knäppe
- koppling
- lask
- laskning [ snickeri ]
- laxknut
- laxning [ byggnadskonst ]
- maska
- nåd
- nådning
- nålstyng
- nåt
- nåtling
- nästning
- påhäng
- sinkare
- sinkning [ snickeri ]
- skarv [ teknik ]
- slå
- spackling
- spjälning
- splits
- splitsning
- spont [ snickeri ]
- spontning
- svets
- svetsning [ teknik ]
- såte
- söm [ sömnad ]
- tapp [ teknik ]
- tillknytning [ vardagligt ]
- tillknäppning
- tätning [ teknik ]
- uppspikning
- vidhäftning
- vidklistring
- vidlimning
- vidstickning
hopsamling
innehåll
- beskärd del
- buntning
- dos
- dosis
- egendom
- förpackning [ handel ]
- glas
- glas vin
- hutt [ dryck ]
- kopp [ servering ]
- kopp kaffe
- kopp te
- nubbe [ dryck ]
- ranson
- sexa [ mat ]
- stuvare [ sjöfart ]
- stuvning
- styrketår [ vardagligt ]
- sup [ dryck ]
- sängfösare [ dryck ]
- tår på tand
- återställare