välmåga

välmågan

(-)(-)

Substantiv [n]

"Mänsklig välmåga"
"Länge var det miljögifter som hotade existensen för Smålands landskapsdjur, men i till exempel Huskvarnaån verkar nu uttern leva i högsta välmåga."
"Varför inte låta honom få sitta de sista åren här i all välmåga?"
"Strax utanför den stora staden lever parken i all välmåga."
"Även kulturupplevelser är angeläget för trivsel och välmåga."
"Från att ha utgjort en ganska decimerad skara lever sälarna längs Sveriges kuster numera i bästa välmåga."
"En annan man frigavs efter elva år i fängelse för mord på sin hustru, när det kom fram att hustrun levde i all välmåga och var omgift."
"Staden Rovaniemi lever i välmåga, åtminstone vintertid, tack vare tomteindustrin."
"Till synes helt obekymrade om morgonrusningen lever råttorna i högönsklig välmåga i den lilla parken vid Vågmästarplatsen i Göteborg."
"Men det finns ju många mindre kommuner som lever i högönsklig välmåga och klarar sig bra."

god hälsa, välbefinnande