trumhinna

trumhinnan

trumhinnor

trumhinnorna

Substantiv [n]

Obestämd singular: trumhinna

Bestämd singular: trumhinnan

Obestämd plural: trumhinnor

Bestämd plural: trumhinnorna

"Vid ett tillfälle ska 24-åringen ha slängt in kvinnan i en vägg och slagit henne över örat vilket bland annat orsakade en sprucken trumhinna."
"Enligt åtalet ska läraren ha slagit eleven i ansiktet vilket orsakade smärta och en sprucken trumhinna."
"Gamla Bettan spräckte ministerns trumhinna"
"Fick gå med trasig trumhinna i 22 månader"
"Kvinnan blev medvetslös och fick flera skador, bland annat fraktur på ögonhålan, hörselnedsättning på grund av skadad trumhinna, näsblod, blåmärken, och hudavskrapningar."
"Han har slagit henne i huvudet, vilket innebar att kvinnan fick en perforerad trumhinna, hörselnedsättning och yrsel."
"Misshandeln uppges bland annat ha orsakat svullnader, blåmärken, sårskador och skador på kvinnans trumhinna."
"Hon har också fått en skada på ena örats trumhinna som sannolikt uppkommit genom våld."
"Kan varit sprucken trumhinna"
"– Jag tror att han har en sprucken trumhinna."

Örat är det sinnesorgan som fångar upp och uppfattar ljud genom hörseln https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96ra