trevligt

Adverb

"– Det är trevligt att det händer något i byn."
"– Det är trevligt att träffa folk."
"– Vad trevligt!"
"Det tyckte jag var trevligt så jag började träna hemma i Lövsalen för att inte morsan skulle se det."
"– Det här är inte alls trevligt, och den här personen har fått en del beslut som han menar har gått emot honom, säger Ingrid Hermansson ( C )."
"Det är ett väldigt trevligt jobb och skönt att höra, säger Birgitta Blanc."
"Det är väldigt trevligt här och jag tycker mycket om Sverige, säger han."
"Tjänstemän på omsorgsförvaltningen i Karlshamn föreslog i år att lägga ner det omtyckta äldrekollot Sörgården, där äldre från hela kommunen i åratal har fått komma ut umgås och har trevligt på kursgården vid sjön."
"– Det är trevligt att träffa folk."
"– Det har varit väldigt trevligt, underhållande och roligt på alla sätt och vis, säger Britta Johansson."

trevlig

trevligare

trevligast

Adjektiv

Komparativ: trevligare

Superlativ: trevligast

"Han var väldigt trevlig, liksom hela bandet."
"– Det är en trevlig tillställning och tradition för många."
"– Han var väldigt trevlig till en början."
"– Det bästa mötet var när jag fick träffa kronprinsessan Victoria, hon var snäll och trevlig berättar en av reportrarna, Laila De Bie."
"Ett märkligt resultat, men en trevlig fest efter, säger Peter Adaktusson, ordförande FK Karlskrona."
"– Det är ingen trevlig känsla och jag hoppas att det bara är ett pojkstreck som har gått för långt, säger Ann-Marie Denelius, ordförande i Jämjö Hästsällskap."
"– Innan satt ångesten i väggarna här, det var inte trevlig miljö för våldsutsatta kvinnor och barn att komma till, säger Ulrika Bodin, verksamhetsansvarig för Kvinnojouren i Karlskrona."
"Loffe Andersson tycker Killebomfestivalen är en trevlig händelse därför att det lockar folk till Sölvesborg."
"– Det har varit en väldigt trevlig eftermiddag."
"Loffe Andersson tycker Killebomfestivalen är en trevlig händelse därför att det lockar folk till Sölvesborg."