tinning

tinningen

tinningar

tinningarna

Substantiv [n]

Obestämd singular: tinning

Bestämd singular: tinningen

Obestämd plural: tinningar

Bestämd plural: tinningarna

"Kvinnan berättar att han sen tog fram en pistol, satte den mot hennes tinning och sa : ” Jag ska skjuta dig ”."
"Kvinnan berättar att han sen tog fram en pistol, satte den mot hennes tinning och sa : ” Jag ska skjuta dig ”."
"Det dödande skottet riktades mot hans ena tinning."
"47-åringen förde en pistol mot 30-åringens tinning och sedan gick ett skott av."
"Det var när Karl XII:s trupper 1718 försökte erövra Norge som den svenske kungen den 30 november träffades av ett skott i vänster tinning och föll ner död utanför norska Halden."
"En kula hade gått in genom kungens ena tinning och ut genom den andra."
"Mannen fick ett sex centimeter långt skärsår vid sin högra tinning i samband med händelsen."
"När personalen hittade henne låg hon på rygg pågolvet och blödde från höger tinning."
"Den här gången så träffade han 38-åringens tinning med yxans bakhuvud, uppger vakthavande befäl hos polisen i Motala."
"De ska också ha sparkat mot hans kropp och riktat en pistol mot hans tinning och hotat skjuta honom om han inte gjorde som de sa."