teolog

Substantiv

teologen

(-)

teologerna

Substantiv [n]

Obestämd singular: teolog

Bestämd singular: teologen

Bestämd plural: teologerna

"· En god teolog"
"– Det finns inte någon som helst grund i den muslimska traditionen som stöder den här typen av avskyvärda handlingar, säger Salahuddin Barakat, muslimsk teolog och rättslärd."
"Men dåden har inget med islam att göra, enligt en muslimsk teolog."
"Och sen att hon är teolog, och jag skulle säga att hon är en postmodern teolog."
"Och sen att hon är teolog, och jag skulle säga att hon är en postmodern teolog."
"– Det fanns mycket mer att göra för exempelvis domstolsskrivare och det tillkom också flera nya yrken, säger Philip de Croy, teolog och religionshistoriker och fortsätter :"
"– Det finns domstolsprotokoll i Sverige där man hittat spår av ” Häxhammaren ” i form av citat och tillvägagångssätt kring hur man hittar och lagför en häxa, säger Philip de Croy, teolog och religionshistoriker."
"Ola Sigurdson är teolog och professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet."
"– Ja, jag har hämtat uttrycket från en amerikansk teolog som beundrar det svenska trafiksäkerhetsverket."
"Mikail Anikin anser att idéerna om Da Vinci som teolog och om målningen Mona Lisa som en allegori för den kristna kyrkan är hans."

den som studerar eller har studerat teologi