ställningskrig

ställningskriget

(-)(-)

Substantiv [t]

"En från början jämn tillställning – med mestadels ställningskrig på mittfältet – utvecklade sig sakta men säkert mer och mer till gästande Djurgårdens fördel, men matchen slutade 1-1."
"Politiskt kaos skapar ställningskrig i sociala medier"
"Det är nästan som ett ställningskrig, säger Karin Ekman, redaktör för sociala medier på SVT."
"Mellan de båda partierna pågår nu vad som närmast kan liknas vid ett politiskt ställningskrig."
"Efter första halvleken konstaterdes det att det pågick ett ställningskrig på mitten av planhalvan med få målchanser, där Frej ändå hade den vassaste chansen att göra mål."
"Vi stod länge, i flera minuter och hade ställningskrig."
"Den tredje perioden av derbyt blev till ett ställningskrig i ett slutsålt Kinnarps Arena, men med bara tre minuter kvar att spela slarvade hemmalaget och bjöd Emil Sylvegård på ett friläge."
"Matchen avslutades dramatiskt men inleddes med ett ställningskrig där båda lagen var noga med att inte göra några misstag bakåt."
"Men det har istället blivit ett ställningskrig som trappats upp och nu har vi förlorat nyanserna i den här diskussionen, säger han."
"Han menar att det blivit ett ställningskrig som tagit för stora proportioner."