spratt

sprattet

spratt

spratten

Substantiv [t]

Obestämd singular: spratt

Bestämd singular: sprattet

Obestämd plural: spratt

Bestämd plural: spratten

"Kylan i vattnet kan spela en ett spratt ganska fort."
"I dag den första april är det många, däribland flera nyhetsmedier, som försöker spela oss ett spratt."
"Under träningen badar gubbarna i vattenspridaren, dansar och spelar varandra små spratt, men det är också allvar."
"Eller är det hjärnan som spelar dig ett spratt? ”"
"– När det gäller skosidan är det definitivt vintern som har spelat skohandeln ett spratt."
"Det var när Åke Larsson kom upp till fjällvärlden som vägarna började bli tuffa och spela sitt spratt på kroppen."
"Även om många av korna tog vårsläppet med ro så spratt det till lite i benen på de flesta till slut när de fick känna det gröna gräset under klövarna."
"” Naturen spelar oss ett spratt ”"
"– Mångfald är vi ju för på Sundsgården och då är det väl kul att naturen kan spela oss ett litet spratt, säger Anneli Appelskog, rektor på Sundsgårdens folkhögskola."
"Vindarna har spelat ryska flyttfåglar på väg mot Sydostasien ett spratt, men för fågelskådarna är det lilla julafton."

allmänt

skämtsamt upptåg som lurar någon