spejande

spejandet

(-)(-)

Substantiv [t]

speja

spejar

spejade

spejat

Verb

Presens: spejar

Preteritum: spejade

Supinum: spejat

"Men nu ska den alltså få komma fram igen och speja över bussresenärerna vid Knutpunkten."
"– Det känns meningslöst, ärendet läggs ner innan man ens lämnat polishuset, dessutom är det tveksamt att behöva speja på folk och säkra bevis, den kompetensen har ju inte vi."
"På cirka 100 platser kommer minst lika många personer ur olika ornitologiska föreningar stå och speja mellan klockan 10.00 och 12.00."
"Först kom drönare för att speja, och sedan granaterna, enligt boende i området."
"Fram växer en bild där vissa områden kontrolleras av kriminella, som i sin tur anlitar små barn för att speja på vilka som rör sig i området."
"Spela videon ovan för att se var på stjärnhimlen du kan speja efter Betelgeuse."

söka med blicken