slutmuskel

slutmuskeln

(-)(-)

Substantiv [n]

"Grad tre och fyra innebär att kvinnan har spruckit genom samtliga lager vävnad i bäckenbotten och även fått skador på ändtarmens slutmuskel."
"Genom att barnmorskorna håller emot med händerna just när barnet skall ut minskar risken för att kvinnan skall drabbas av skador i ändtarmens slutmuskel, en skada som kan ge kroniska besvär för de som drabbas."
"Enligt de siffror från Socialstyrelsen, som den politiska alliansen hänvisar till, drabbas omkring 5 procent av alla förstföderskor i Örebro län av förlossningsskador med svåra bristningar i ändtarmens slutmuskel."
"Hon sprack i mellangården och i ändtarmens slutmuskel, en så kallad grad 3-bristning."
"Dit hör implantatoperationer där en konstgjord slutmuskel sätts in i urinröret som förhindrar att män läcker urin."
"4,3 procent av alla förlossningar i länet leder till en allvarlig form av bristning, alltså en bristning i ändtarmens slutmuskel."
"Grad tre innebär att musklerna i bäckenbotten och ändtarmens slutmuskel skadas; en så kallad sfinkterruptur."
"En bristning innebär att musklerna i bäckenbotten och ändtarmens slutmuskel skadas."
"Enklare bristningar kan vara att slidans slemhinna skadas och vid de svåraste skadorna kan kvinnan få bristningar ända in i ändtarmens slutmuskel."