skuffen
skuffar
skuffarna
Substantiv [n]
Hur böjs ordet skuff på svenska?
Obestämd singular: skuff
Bestämd singular: skuffen
Obestämd plural: skuffar
Bestämd plural: skuffarna
Hur används ordet skuff
- "Det var fullt sprut på adrenalinet innanför hjälmen på mer än en av förarna och det blev knuff och skuff och stor dramatik."
- "Mindre skuff och knuff."
koffert, kista
Relaterat till skuff
ont
- argbigga
- arghet
- argsinthet
- bane [ litteratur ]
- banehugg
- baneman
- baneskott
- banesår
- blessering
- blessyr
- förtrampning
- förtryck
- förtryckare
- gift
- giftblandare
- giftblandning
- giftblåsa
- giftbägare
- giftdryck
- hård medfart
- ilska
- ilskenhet
- klösning
- knuff
- knuffning
- mörbultning
- ofred
- ofredstid
- skuff
- slag [ sport ]
- slagsmål
- stryk
- underkuvning
- vrede
- vredesmod
- vredesutbrott
- vredsinthet
- vresighet
- våldgästning
- våldkräktare
- våldkräktning [ ålderdomlig ]
- våldsamhet
- våldsbragd
- våldsdåd
- våldsverkare
- våldtagning
- örfil
- övervåld