skrämma

skrämmer

skrämde

skrämt

Verb

Presens: skrämmer

Preteritum: skrämde

Supinum: skrämt

"Han berättar att någon försökt skrämma honom till att fatta andra beslut."
"Trots serien av ofredanden på sistone vill han inte skrämma upp föräldrar i onödan."
"– Vi ser allvarligt på detta och tanken var nog att försöka skrämma de här personerna på boendet, säger Bengt Jeppson."
"– Det är ju så att det okända kan skrämma, vi vet inte just nu helt enkelt, säger han."
"Undersökningen görs med största allvar och Patrik Risberg vill inte skrämma upp någon i onödan."
"” Det okända kan skrämma ”"
"Många båtklubbar runt om i södra Sverige har ett system där båtägarna får turas om att gå vakt vid bryggorna – ett sätt att försöka skrämma bort tjuvarna."
"En skrift som skulle kunna skrämma bort vilken festivalbesökare som helst, men ur Mattias Danielssons synvinkel är det precis tvärt om."
"Han hävdar då att han vill skrämma 29-åringen genom att rispa honom i ansiktet och att han får en knuff från sidan som gör att kniven åker in i halsen."
"En åtgärd för skydd är att ändra fiskemetoder eller använda ljudsignaler för att skrämma bort tumlare."

göra rädd

Xindea - 2008-04-23

Heter det verkligen skrämmar? Har aldrig hört det ordet faktiskt, skrämmer säger man väll? Eller är det jag som är helt ute på villovägar?
- 2021-09-26

haunt