skrammel

Substantiv

skrammlet

skrammel

skramlen

Substantiv [t]

Obestämd singular: skrammel

Bestämd singular: skrammlet

Obestämd plural: skrammel

Bestämd plural: skramlen

"Trots det har hon ändå lite skrammel i plånboken."
"Med gemensamma rop och skrammel från publiken lyckades de tillslut få liv i den sömndruckna häxan."
"Därmed talar alltså det mesta för att Vänsterpartiets vapenskrammel inte kommer att bli så mycket mer än just skrammel."
"- Det var kylare, det var AC och sedan var det tydligen något skrammel under bilen."
"– Det finns bara skrammel kvar av några mynt på sin höjd."
"Där ljudmiljön bäst kan beskrivas med tyst koncentration och ändlöst elektromekaniskt skrammel."
"Enligt organistionen beror det här framförallt på dålig akustik som gör att sorl, steg och skrammel hörs väldigt mycket."
"I klass 3b:s klassrum, som Tvärsnytt besöker, har fötterna på stolarna skydd för att undvika skrammel, och när elverna spelar med tärningar andvänder de speciella underlag."
"En uppringare tipsar polisen om skrammel och glaskross från en kyrka på Södra Hunnetorpsvägen i Adolfsberg, Helsingborg."
"Öronbedövande skrammel – här bankar krögarna på grytor i protest"

vardagligt

allmänt

högt, skramlande ljud