sörja

[ˈsœrjˌa]

sörjer

sörjde

sörjt

Verb

[ˈsœrjˌa]

Presens: sörjer

Preteritum: sörjde

Supinum: sörjt

"Johanna Juhlin tror att förklaringen till allhelgonahelgens fortsatt starka ställning går att finna i att det är ett tillfälle då det är socialt accepterat att sörja sina döda, och att få göra det tillsammans med andra."
"Det var i början av veckan som en grön sörja upptäcktes i Långasjön."
"På årsdagen i dag får både elever och lärare möjlighet att sörja tillsammans vid den plats i klassrummet som den mördade flickan brukade använda."
"– De har några veckor på sig att para sig och sörja för artens fortbestånd, säger Owe Nodmar, entomolog ( insektsexpert ), till Blekingenytt."
"Om ingen köper biljetter från Holmsjö station så ser det förstås ut som om ingen skulle sörja om stationen försvann."
"Lennart och hans familj är beredda att ta det ansvar som krävs för att sörja för dotterns framtid i Sverige."
"Vi måste landa i detta och sörja ordentligt."
"Delar av Östersjön har på kort tid förvandlats till en grönaktig sörja."
"En kvinna i Fredriksberg utanför Ludvika JO-anmäler försäkringskassan för att man gav henne föräldrapenning i nästan tre gånger så lång tid som pappan för att hon skulle få sörja sitt dödfödda barn."
"När de kom fram möttes de av en illaluktande sörja med stora flak."