rusning

Substantiv

rusningen

rusningar

rusningarna

Substantiv [n]

Obestämd singular: rusning

Bestämd singular: rusningen

Obestämd plural: rusningar

Bestämd plural: rusningarna

"Kommer det att bli rusning tror du?"
"Det har varit rusning till Mörrumsån under helgen med människor som vill se de kraftiga vattenflödena."
"Ingen rusning när skolorna började med pensionärsluncher"
"Men kommer det en rusning får vi vara beredda på den och hjälpas åt så mycket vi kan, säger Vaine Arvidsson."
"Men någon rusning blev det inte under premiärdagen."
"Där kan åskan slå ner en bit bort och du kan ändå få en rusning i elnätet som gör att elektronik går sönder."
"Men det var ingen rusning till vaccinationstiderna – hittills har bara 49 procent av gruppen bokat tid."
"Väderomslaget har nämligen defintivit gjort att det blivit rusning till länets däckverkstäder."
"Även om det inte är någon rusning så är det en stadig ström av jobbintresserade som kommer fram till kommunens utsända."
"Ingen rusning efter skidspelsbiljetter"

det att rusa, springa eller röra sig snabbt