reformation

reformationen

reformationer

reformationerna

Substantiv [n]

Obestämd singular: reformation

Bestämd singular: reformationen

Obestämd plural: reformationer

Bestämd plural: reformationerna

"Rushdie vill se islamisk reformation"
"- Vad som behövs är en förflyttning bortom traditionen – inget mindre än en reformrörelse som kan föra islams grundfrågor in i den moderna tiden, en muslimsk reformation, skriver Rushdie."
"Hänvisar till Luthers reformation"
"Det betyder ” alltid i behov av reformation ”."
"Svenska kyrkan befinner sig i en djup kris och bör genomföra en ny reformation."
"Han vill se en ny reformation"
"I projektet Pilgrim 500 vill han på 500-årsjubileet av Martin Luthers reformation, reformera kyrkan på nytt."
"Hänvisar till Luthers reformation"
"– På 1500-talet vet vi att det var dags att avskaffa katolicismen i Sverige och reformation kom istället."
"Dåtid möter nutid i en ny reformation"

omdaning, förnyelse