rättskipning

rättskipningen

rättskipningar

rättskipningarna

Substantiv [n]

Obestämd singular: rättskipning

Bestämd singular: rättskipningen

Obestämd plural: rättskipningar

Bestämd plural: rättskipningarna

"Den definitionen som Brå har använt handlar till exempel om förekomsten av egen rättskipning, om man jobbar svart eller om man har egna trygghetssystem."
"– Ja, det är en medeltida rättskipning, att man tar lagen i egna händer och sätter sig över att det är domstolen som ska bestämma straff och påföljd."
"Mikael Mellqvist menar att garantierna för en högkvalitativ rättskipning alltså ligger på individnivå."
"Agerandet riskerar, enligt beslutet, att skada allmänhetens förtroende för nämndemannens opartiskhet och för tingsrättens rättskipning."
"” Det som pågår är politik och inte rättskipning, skriver partiordförande Rick Falkvinge på partiets hemsida."
"Det har varit den här typen av rättskipning under kungarikets historia, men det hamnar mer i fokus nu."
"– Vi förbereder en stämning i USA och ser goda chanser för en rättskipning där, säger advokat Elmar Giemulla, som företräder ett stort antal av familjerna, till tidningen Bild am Sonntag."
"Andra menar att islamisternas koppling till piraterna är svag och att deras brutala rättskipning kan råda bot på problemet."
"Ordföranden i USA:s nationalinstitut för militär rättskipning varnar för metoden och säger att Irak är fullt av vapen och civila som plockar upp dem."

verksamhet för rättsordningens upprätthållande, i synnerhet om domstolars verksamhet i rättegång i syfte att fastställa vad som är juridiskt rätt