offentlighet

Substantiv

offentligheten

(-)(-)

Substantiv [n]

"Hon menar att beslutet att ge offentlighet åt anteckningsboken vuxit fram med tiden."
"Hon menar att beslutet att ge offentlighet åt anteckningsboken vuxit fram med tiden."
"Han är noga med att understryka att han inte själv sökt offentlighet kring de gärningar han nu åtalas för, men vill samtidigt ge sin bild av det som"
"– Han var överens om att lämna och tog i hand med Alexander Wendt innan vi gav offentlighet åt det här."
"– Jag har inte mandat från min uppdragsgivare att ge offentlighet åt det."
"” Reglerna om offentlighet har åsidosatts, uppenbart jäv har förekommit och handlingar har undanhållits ” heter det bland annat."
"Men det som framkom under rättegångarna var långt ifrån allt som nådde offentlighet."
"Men vad det är finns det ingen offentlighet kring och det efterlyser jag, säger Carina Håkansson, vd för Dalakraft."
"Men det finns handlingar som inte lämnats ut, som det mejl som generaldirektör Ingemar Hansson själv beslutade skulle undanhållas offentlighet."
"Från hemlighetsmakeri till offentlighet"

egenskapen eller förhållandet att vara offentlig