nödvärnsrätt

nödvärnsrätten

(-)(-)

Substantiv [n]

"Tingsrätten ansåg dock att han inte hade nödvärnsrätt."
"Hör jurist Ulrika Borg som förklarade i SVT:s Morgonstudion om varför mannen döms trots att han konstaterats ha haft nödvärnsrätt."
"Hovrätten bedömde att de inblandade i uppgörelsen alla var införstådda med att det skulle bli våldsamt och att den morddömda mannen därmed förlorat sin nödvärnsrätt trots att han blivit knivskuren."
"Rättviksbos fängelsedom efter dödsskjutning står fast – trots nödvärnsrätt"
"Om den 67-årige mannen i Vallåkra som dödade två bröder haft nödvärnsrätt att skjuta, kan det sluta med att han går helt fri."
"En sådan utredning måste också klargöra hur polisers nödvärnsrätt ska tolkas, skriver organisationens chef Roberth Hårdh och chefsjuristen John Stauffer på DN:s debattsida."
"Experten : Utökad nödvärnsrätt skulle legitimera ökat våld"
"Enligt vittnen ska bröderna inte sett rädda ut eller ha agerat i nödvärnsrätt."
"De menar att de handlat enligt nödvärnsrätt."
"Ingen nödvärnsrätt inom nationalparker"