nyck

nycken

nycker

nyckerna

Substantiv [n]

Obestämd singular: nyck

Bestämd singular: nycken

Obestämd plural: nycker

Bestämd plural: nyckerna

"– Flera negativa vanföreställningar kvarstår, oftast att transsexuella ” byter kön ” av någon sorts tillfällig nyck."
"Som en ödets nyck avlider den första personen i Sverige i sviterna av covid-19 samma dag."
"Transsexualitet anses vara ett medicinskt tillstånd och inte någon liten nyck som en människa har fått, säger Dhejne."
"” Inte någon nyck ”"
"Alla 80 korna klarade sig, då vinden genom en ödets nyck låg åt rätt håll."
"– Det får inte bli slumpen, en nyck eller kommersiella intressen som avgör."
"Resan mot naturens inre får det att verka som om Den Gröne hela tiden håller i trådarna, som om världen ändras efter hans nyck."
"Enligt Nils Spangenberg är det bara historiens nyck som gjort att ” Cristina di Svezia ”, fram tills nu, vilat i glömska."
"Jag vet inte om det är ett ödets nyck, eller om huset är känt."
"” En naturens nyck ”"

plötsligt påfund som (till synes) saknar motivering