måne

Substantiv

månen

månar

månarna

Substantiv [n]

Obestämd singular: måne

Bestämd singular: månen

Obestämd plural: månar

Bestämd plural: månarna

"I år kommer det vara en måne som lyser upp himlen lite, men det blir inga större problem, säger Peter Linde, docent i astronomi och ordförande i astronomiföreningen Tycho-Brahe-sällskapet."
"Han kanske inte vill ha en egen måne, som Ted Gärdestad sjöng om, men väl placera ett hus där."
"Den som missar nattens måne måste vänta ända till 2026 för att få se en lika stor – men dessförinnan blir det ju chans på flera ” vanliga ” supermånar."
"Och även om supermånen på pappret är en ganska liten förändring, bara en några procent större måne, så kan den upplevas som mycket större när den stiger upp."
"Och nattens måne är faktiskt den största vi har fått se i Sverige sedan 2008."
"Röd måne – men inte här"
"Högtiden pågår i tre dagar och formellt infaller fastebrottshelgen när den nymåne som markerar inledningen på en ny måne blir synlig."
"Anledningen till att Pluto nu kan komma att kallas pluton är dess ringa storlek – mindre än vår egen måne."
"Chanserna till synlig måne är störst i norr och minst i söder."
"Anledningen till att Pluto nu kan komma att kallas pluton är dess ringa storlek – mindre än vår egen måne."

Fotograf: Wikipedia

himlakropp som kretsar kring en planet eller en asteroid i ett planetsystem; "månen" i bestämd form avser vanligtvis jordens måne Luna