muskulatur

Substantiv

muskulaturen

(-)(-)

Substantiv [n]

"Mannen som höggs i benet fick ett två gånger fem centimeter stort sår som också skadade benets muskulatur, enligt åtalet."
"– Det fanns ingen muskulatur kvar och jag kan inte se att det belastats alls."
"Att röra sig, att inte riskera att ramla på grund av dålig muskulatur och skelett."
"Mannen blev attackerad mot huvudet och björnen bet av muskulatur i nacken."
"Där drar jag gränsen för lidande, går det så långt så när det inte räcker med det kroppsfett dom har utan dom börjar smälta ner sin muskulatur, där drar jag gränsen för lidande."
"Där drar jag gränsen för lidande, går det så långt så när det inte räcker med det kroppsfett dom har utan dom börjar smälta ner sin muskulatur, där drar jag gränsen för lidande."
"– Vår personal gör snitt i organ och muskulatur för att se om det finns några tecken på sjukliga förändringar."
"Det är vanligt att bäckenbottens muskulatur påverkas efter graviditet, förlossning, fysiskt arbete och när man blir äldre."
"En försvagad muskulatur kan leda till urinläckage, inkontinens och framfall, men genom knipträning kan man öka styrkan och uthålligheten i bäckenbotten."
"Dessa skickar ut bland annat histamin vilket leder till att slemhinnorna tjocknar, kroppens körtlar börjar producera mer slem och bronkernas muskulatur drar ihop sig så att det blir svårare att andas."