murbräcka

murbräckan

murbräckor

murbräckorna

Substantiv [n]

Fotograf: Wikipedia

Obestämd singular: murbräcka

Bestämd singular: murbräckan

Obestämd plural: murbräckor

Bestämd plural: murbräckorna

"Med bilen som murbräcka tog sig tjuvarna in i kyrkans verktygsförråd och länsade lokalerna."
"Tre gånger har tjuvarna använt bilar som murbräcka, kört in genom glasdörrarna och länsat butiken på varor för miljonbelopp."
"Dörren till företagets outletbutik var intryckt och troligen använde tjuvarna både en bil och en lastpall som murbräcka för att ta sig in."
"Den bil som användas som murbräcka började läcka olja så Räddningstjänsten kallades till platsen för sanering."
"– Sannolikt har porten forcerats med ett fordon och jag kan inte utesluta att det är den stulna bilen som fungerat som murbräcka."
"I natt utsattes en livsmedelsaffär i Kungsgården, Sandviken, för en så kallad smash and grab-kupp med en stulen bil som murbräcka."
"Vid den senare kuppen användes bilen som murbräcka då den backades in i entrén, som krossades, för att männen skulle kunna ta sig in."
"Bil användes som murbräcka"
"När polis anlände till platsen hittade de en, förmodat stulen, bil som använts som murbräcka och körts genom entrén men inga personer fanns kvar på platsen."
"Liberalerna som murbräcka – den tolkningen är inte alla i Björklunds parti lika glada över."

historia

vapen

belägringsvapen som under antiken och medeltiden användes för att göra hål i fästningsmurar (senare ersatt av eldvapen)

En bit tegelsten använd som kastvapen.