motvärn

motvärnet

(-)(-)

Substantiv [t]

"I samband med att kvinnans greps för att ha attackerat poliserna satte hon sig till motvärn genom att kränga med kroppen och sparka omkring sig för att försöka komma loss."
"När polisen stoppade en misstänkt drograttfyllerist i Nättraby på lördagseftermiddagen satte han sig till motvärn."
"Ingen har ännu gripits för brottet, som rubriceras som rån eftersom gärningsmännen gjorde motvärn när personalen försökte ta tillbaka det som var på väg att stjälas."
"Efter att ha konfronterades av personalen då de misstänkte att hon snattat satte hon sig till motvärn."
"När han sedan greps av polisen gjorde han kraftigt motvärn med bland annat sparkar och är därmed även åtalad för våldsamt motstånd."
"Det var när personal upptäckte att Borlängebon var på väg att stjäla varor, som mannen satte sig till motvärn och utsatte personal för hot."
"Mannen ska ha slagit flera personer, men en av dem satte sig till motvärn och lyckades med hjälp av en väktare brotta ner 30-åringen, som hölls fast tills polisen kom till platsen."
"När den första polispatrullen kom till platsen gjorde mannen kraftfullt motvärn."
"Under gripandet satte sig tjuven i motvärn och ska ha bitit en polis."
"Mannen är i 45-årsåldern och satte sig till motvärn när han skulle gripas."