monolit

monoliten

monoliter

monoliterna

Substantiv [n]

Obestämd singular: monolit

Bestämd singular: monoliten

Obestämd plural: monoliter

Bestämd plural: monoliterna

"Komma bort från bilden av kyrkan som en gammal rigid monolit, säger Erik Helmersson."
"Mystisk monolit uppsatt vid Vättern"
"Tidigare i veckan hittades en monolit i skogen utanför Hånger och under fredagsmorgonen upptäcktes en stor pelare, en så kallad monolit, uppsatt vid Vättern."
"Tidigare i veckan hittades en monolit i skogen utanför Hånger och under fredagsmorgonen upptäcktes en stor pelare, en så kallad monolit, uppsatt vid Vättern."
"I mitten av november dök det upp en monolit i öknen i Utah i USA, det var den första i raden av flera monoliter som den senaste tiden dykt upp på flera håll runt om i världen men också i Sverige."
"En monolit är ett större föremål gjort av ett enda materialstycke, till exempel sten, enligt Nationalencyklopedin."
"Okänd monolit dök upp i Katrineholm"
"På tisdagen dök en monolit upp vid Gatstuberg utanför Katrineholm, något som"
"Fast kanske bilden av Ryssland som en politisk monolit med en självhärskande Putin i toppen bör modifieras."
"Mystisk monolit förvirrar i Utah – hittades under fårinventering"