monogami

monogamin

(-)(-)

Substantiv [n]

"Då är monogami den samlevnadsform som är den absolut vanligaste."
"Familj och monogami är utplånad – det är varken nödvändigt eller önskvärt eftersom barn inte tillåts födas på naturlig väg."
"Eftersom en majoritet människor lever i monogami, vilket då är normen, handlar det istället om att sprida kunskap och skapa en acceptans kring andra relationsformer."
"Och monogami kan vara fördelaktigt när det behövs två för att hjälpas åt att exempelvis ta hand om ungarna, säger han."
"De långsiktiga fördelarna med monogami har nu fått sig en tankeställare."
"Enligt forskarna bakom försöken tyder detta på att i den urgamla debatten om monogami kontra polygami, så vinner polygami i just detta fall."
"De långsiktiga fördelarna med monogami har nu fått sig en tankeställare."
"Enligt forskarna bakom försöken tyder detta på att i den urgamla debatten om monogami kontra polygami, så vinner polygami i just detta fall."
"I vårt västerländska samhälle har i allmänhet fördelarna med monogami vunnit över fördelarna med polygami."
"De valde att studera tiden från mitten av 1700-talet till mitten av 1800-talet, eftersom jordbruket var väletablerat under denna period och att det fanns en sträng syn på äktenskap och monogami – två faktorer som skulle kunna bromsa upp det naturliga urvalet."

Fotograf: Wikipedia

det att en person endast har en (sexuell) partner eller åt gången; det att en person endast är gift med en person åt gången