minspråk
minspråket
minspråk
minspråken
Substantiv [t]Översättningar
Hur böjs ordet minspråk på svenska?
Obestämd singular: minspråk
Bestämd singular: minspråket
Obestämd plural: minspråk
Bestämd plural: minspråken
Relaterat till minspråk
framträdande
- ansikte
- ansiktsbildning
- ansiktsdrag
- ansiktsform
- ansiktsfärg [ allmänt ]
- ansiktshy
- ansiktsuttryck
- apparition
- blick
- fason
- figur [ anatomi ]
- fysionom
- fysionomi
- fysionomiker
- fysionomist
- genomsnitt
- genomsnittsmänniska
- gestalt [ litteratur ]
- gångart [ allmänt ]
- habitus [ geologi ]
- hamn
- kontur
- min
- minspel
- minspråk
- profil
- skepnad
- sätt att vara
- turnyr [ historia ]
- uppförande
- uppträdande
- utseende
- åsyn
beteckning
- ansiktsuttryck
- antydan
- antydning
- axelryckning
- fingeralfabet
- fingerspråk [ språk ]
- fingervisning
- flöjel
- flöjel stång
- gest
- gestikulation
- gestikulering
- kompass
- kurs [ bildligt ]
- ledstjärna
- mimik
- min
- minspel
- minspråk
- mångubben
- nick [ vardagligt ]
- nordstjärna
- pantomim [ teater ]
- pantomim [ kultur ]
- pekfinger [ anatomi ]
- pekfinger [ kropp ]
- polstjärna [ astronomi ]
- polstjärna [ himlakroppar ]
- riktlinje
- riktpunkt [ militärväsen ]
- stjärnbild [ astronomi ]
- uppsyn
- utpekning
- vindflöjel
- vink
- vinkning
- visare
- visartavla
- åtbörd
- åthävor
- ögonkast
- ögonmärke
- ögonspråk