läromästare

läromästaren

läromästare

läromästarna

Substantiv [n]

Obestämd singular: läromästare

Bestämd singular: läromästaren

Obestämd plural: läromästare

Bestämd plural: läromästarna

"Tomas Jonssons läromästare blev Tommy Sandlin och då denne bestämde sig för att lämna Gävle och Brynäs sommaren 1976 för MoDo AIK följde Tomas med från Falun, då bara 16 år."
"Nu vill de hylla sin läromästare med en utställning i Konsthallen i Sandviken."
"Allt hänger ihop, säger Sven Ljung som är sensei, dvs läromästare i Ljusdals karateklubb."
"Det fanns inget nedlåtande utan tvärt om så såg han dem som läromästare i sin egen konst, säger Agneta Pleijel :"
"– Han var min läromästare, säger Brynn Settels."
"Men oavsett hur vördnadsfulla Eric Clapton, Keith Richards, Eric Gadd m fl har varit när de talar om sina läromästare så har det funnit kvar en mycket tydligt gräns : det har funnits, och finns i viss mån fortfarande, ” svart musik ” och ” vit musik ” och vem som helst som är det minsta insatt kan omedelbart höra skillnaden."
"Doktor Bo Hallqvist blev hela Sveriges läromästare i hur man vänder sjukskrivningstrenden."
"Den rutinerade och nästan dubbelt så gamle Fredrik Thiger leder – före Linus Westman- som alltså redan nafsar sin läromästare i hälarna :"
"Sannolikt uppmuntrad av sina läromästare."
"Vann gjorde John Whitaker, en av världen snabbaste ryttare och Baryards läromästare från tiden i England."