läkare

läkaren

läkare

läkarna

Substantiv [n]

Obestämd singular: läkare

Bestämd singular: läkaren

Obestämd plural: läkare

Bestämd plural: läkarna

"Sex år efter att han tjuvlyssnat sig till insikten att bli läkare var Elias Palm färdigutbildad och gjorde AT-tjänstgöring på hemorten Ängelholms akutmottagning."
"I december ställdes fyra hjälparbetare, en journalist och läkare inför rätta i Frankrike misstänkta för bedrägeri, olaglig adoptionsförmedling och hjälp till minderåriga utländska barn att uppehålla sig illegalt i landet."
"Åtskilliga besök hos läkare, sjukgymnaster, naprapater och osteopater hjälpte inte."
"Men Doktor Carlander är en högst modern läkare som inte längre tror så mycket på det där."
"Men Mats Höljö är kritisk till att läkare ska kontrollera verksamheten på skönhetssalonger."
"En kvarlevande auktoritär tradition i relationen i relationen mellan läkare och patient är en förklaring, enligt en färsk rapport från myndigheten för vårdanalys."
"Förra våren gjordes nedskärningar inom kvinnosjukvården och efter det upplevde både läkare och barnmorskor bland annat stress och sömnproblem."
"läkare."
"Jag var lite inne på att läsa till läkare också, men var så fruktansvärt skoltrött efter gymnasiet så det blev aldrig aktuellt."
"” Under alla år som hon besökt Sätila vårdcentral av olika anledningar har hon haft 13 olika läkare."