kvävning

kvävningen

kvävningar

kvävningarna

Substantiv [n]

Obestämd singular: kvävning

Bestämd singular: kvävningen

Obestämd plural: kvävningar

Bestämd plural: kvävningarna

"Men jag kan heller inte utesluta att hon utsatts för kvävning med exempelvis en kudde."
"Men jag kan heller inte utesluta att hon utsatts för kvävning med exempelvis en kudde."
"Den rättsmedicinska utredningen slår fast att Yara dödades av grovt våld eller kvävning."
"Som alternativ dödsorsak anges kvävning."
"Magnus Ekström, överläkare och docent på Blekingesjukhuset, beskriver andnöd som känslan av en riktig kvävning."
"Gävleborg – SOS Alarm misstog kvävning för fylla"
"Enligt åklagaren är dödsorsaken andningsnöd eller kvävning."
"Bergsjö – 46-åringen dog av kvävning"
"Enligt polisen är dödsorsaken troligtvis kvävning."
"” Jag har åtalat mannen för mord på sin fru i parets bostad i Avesta, där han genom våld mot halsen har orsakat kvävning och kvinnans död."

en form av strangulation som ofta leder till offrets död http://sv.wikipedia.org/wiki/Strypning