konfirmand

Substantiv

konfirmanden

konfirmander

konfirmanderna

Substantiv [n]

Obestämd singular: konfirmand

Bestämd singular: konfirmanden

Obestämd plural: konfirmander

Bestämd plural: konfirmanderna

"Sedan har vi också en konfirmand som ska konfirmera sig i sommar, säger Katarina Eriksson."
"Det var hösten 2009 som en konfirmand anmälde prästen för sexuella övergrepp."
"Senare kom ytterligare en konfirmand med en liknande historia."
"Att som präst porrsurfa på sin arbetsdator, sexchatta med en konfirmand, uppträda onykter och stöta på konfirmander, inleda en sexuell relation med en själavårdskontakt eller köpa sex av en prostituerad har i vissa fall lett till en erinran eller prövotid."
"Prästen dömdes i december till två och ett halvt års fängelse för att vid flera tillfällen ha våldtagit en 14-åring som också var hans konfirmand."
"Som konfirmand hade hon en relation med prästen, från 16 års ålder och flera år framåt."
"Prästen fick kontakt med flickan då hon var konfirmand."
"En man som fick sluta på sin förra arbetsplats efter att ha dömts för sexbrott mot en konfirmand, har fått anställning i Halland som församlingspedagog, trots att ledningen där kände till domen, uppger Hallands Nyheter."
"En konfirmand som kom lite sent till högmässan befann sig alldeles intill den plats där kläppen slog ned, berättar kyrkvaktmästare Anders Loock."
"Under vårterminen har hon som enda konfirmand gått och läst hos församlingsprästen Maria Kihlberg, som på söndagen konfirmerar sin hittills äldsta konfirmand."

den som konfirmeras