knalla

knallar

knallade

knallat

Verb

Presens: knallar

Preteritum: knallade

Supinum: knallat

"I november släpptes de ut i Karlsborg-trakten och började genast knalla tillbaka mot Dalarna."
"– Det ska bli stadens vardagsrum där invånarna kan knalla in."
"De finns på stadens alla fritidsgårdar och ungdomarna kan bara knalla in och hämta en."
"– Säkerhetspolisen kan inte komma till Vivalla, knalla in säga ” tjena, tjena och nu ska vi snacka lite ”."
"– Det kommer nog att knalla på som vanligt när det här väl är klart, säger han."
"– Då ska jag knalla ut härifrån Säter som en fri man och leva stilla dagar under resten av mitt liv."
"Eller som Qviberg själv väljer att beskriva besvikelsen av att knalla upp till Finansinspektionen för att höra att HQ Bank förlorat tillståndet att bedriva bank :"
"- De som vill ha svenska bär på midsommarafton får ställa väckarklockan tidigt och knalla till torget, för de kommer ta slut snabbt, säger Magnus Engstedt, trädgårdskonsult på länsstyrelsen i Jönköpings län."
"För den som stoppas utan rätt däck blir det till att knalla hem, med 1.200 kronor mindre på fickan."
"– Det var bara att knalla ut i skogen så var det gult precis överallt, säger Andreas Gravheden som plockade 40 liter kantareller häromdagen."