irritation

irritationen

irritationer

irritationerna

Substantiv [n]

Obestämd singular: irritation

Bestämd singular: irritationen

Obestämd plural: irritationer

Bestämd plural: irritationerna

"De har fått astma och irritation i slemhinnorna."
"Detta har väckt stor irritation i poliskåren."
"De har fått astma och irritation i slemhinnorna."
"Ett beslut som har väckt viss irritation hos flera av KHK-spelarna."
"Det har lett till att klubben släpat efter med pensionsutbetalningar till spelarna, vilket gör att Ledin-värvningen väcker irritation,"
"– Jag förstår att det kan uppstå en irritation om det är en och samma låt som vevas om och om igen."
"Han säger att många Maif-supportrar i går kände ” irritation ” över det som framkommit."
"Svårbegripliga, och på vissa ställen icke fungerande parkeringsautomater, skapade irritation bland de som ville köpa p-biljett eller månadskort."
"Flytten till Lyckeby har skapat irritation bland vissa föräldrar som fått längre till förskolan."
"– Vi fick klagomål på lukten och någon hade också upplevt en irritation i ögonen."

uppretad stämning