innehavare

innehavaren

innehavare

innehavarna

Substantiv [n]

Obestämd singular: innehavare

Bestämd singular: innehavaren

Obestämd plural: innehavare

Bestämd plural: innehavarna

"Striden om greve Hans Gabriel Trolle Wachtmeisters krav på höjda arrenden slutade med att hovrätten beslutade om en betydligt lägre höjning än vad fiedekommissets innehavare ursprungligen begärde."
"Lagen behöver ändras så att polisen får större möjlighet att spåra innehavare av mobiler med kontantkort."
"En innehavare som förlorar sitt kort måste polisanmäla det."
"Stulna kort kan säljas för flera tusen kronor och det har till och med hänt att innehavare själva sålt sitt kort och sedan fått ett nytt."
"Falun är dock den kommun som har flest innehavare av en vapenlicens i Dalarna."
"Eftersom många gravar saknar innehavare så måste kyrkogårdsförvaltningen söka aktivt efter anhöriga."
"Fler innehavare har tidigare tackat nej till budet med motiveringen att budet inte avspeglar Scanias långsiktiga fundamentala värde."
"Bankerna i Schweiz har efter påtryckningar från främst USA redan tvingats öppna upp information om konton och innehavare."
"Erik Hintze, framtida innehavare av en bostadsrätt i Gävle om allt går som det ska, är heller inte särskilt orolig över att bli sittande med lån som är högre än marknadsvärdet på hans lägenhet."
"Men i gävledalaområdet finns det fler vapen per innehavare än på de flesta andra håll i landet."