häktning

häktningen

häktningar

häktningarna

Substantiv [n]

Obestämd singular: häktning

Bestämd singular: häktningen

Obestämd plural: häktningar

Bestämd plural: häktningarna

"Straffvärdet för brotten räcker nämligen inte för häktning."
"Eventuell häktning på måndag"
"Enligt åklagaren saknas det skäl för häktning."
"– Misstankarna har försvagats, så då fanns inte tillräckliga skäl att gå upp till häktning."
"Grunden för häktning är att den 29-årige mannen på sannolika skäl misstänks för 96 fall av grovt bedrägeri, flera fall av olaga hot, grovt penningtvättsbrott och narkotikabrott."
"Den 31-årige man i Karlskrona, som tillsammans med sin hustru misstänks för mord på sin åttaåriga systerdotter, har utan ny förhandling gått med på förlängd häktning till den 30 maj."
"Den 31-årige mannen, flickans morbror, har utan förhandling gått med på två veckors förlängd häktning, men hans 30-åriga hustru yrkade under en omhäktningsförhandling i Blekinge tingsrätt på fredagen på att bli frisläppt."
"Domstolen beslutade dock att även kvinnans häktning skulle förlängas till den 30 maj."
"– Det är obligatorisk häktning om det handlar om minst två års fängelse så min gissning är att han inte kommer dömas till fem års fängelse, säger Christer Holmqvist."
"Åklagaren yrkade på att han skulle häktas på sannolika skäl misstänkt för en grov stöld och två rån, men tingsrätten släppte 17-åringen på fri fot eftersom den misstänkte ännu inte fyllt 18 år och att det då krävs synnerliga skäl för häktning."

åtgärd genom vilken den misstänkte berövas friheten