gömma

gömmer

gömde

gömt

Verb

Presens: gömmer

Preteritum: gömde

Supinum: gömt

"En kvinna i Olofström döms nu av hovrätten för stöld efter att hon försökt undgå betalning genom att gömma varor i en barnvagn."
"I februari kunde den polska huvudmannen och Olofströmsbon gripas och närmare 1,3 kilo amfetamin beslagtogs från en gömma i skogen."
"Men kort därefter blev han uppspårad av en polishund och kunde gripas i en vedbod där han försökte gömma sig."
"Tidigare har de två misstänkta som sitter häktade i Karlskrona skickat brev till varandra genom att gömma dem i gemensamma utrymmen på häktet."
"Han menar att arbetsgivaren inte kan gömma sig bakom elevens rätt till undervisning och att den inte ska ske på bekostnad av lärarens goda arbetsmiljö."
"I köket möttes hon av en man, som försökte gömma sig."
"– Det går inte att gömma sig för samhällets utveckling och försvaret måste lära sig utnyttja det istället, säger Anders Nilsson."
"Då sprang de också och fick gömma sig i en butik."
"Men någon riktig björnjägare var han aldrig, istället hade han flera gånger gripits för lösdriveri och flytt till Norge för att gömma sig."
"Fick gömma sig när man bröt sig in"

plats där föremål gömts; gömställe

gömmande

gömmandet

(-)(-)

Substantiv [t]