gissa

[ˈjɪsˌa]

gissar

gissade

gissat

Verb

[ˈjɪsˌa]

Presens: gissar

Preteritum: gissade

Supinum: gissat

"– Väljarna utlämnas i dag till att gissa sig till vad politiken ska leda."
"Quiz – gissa vilken kändis som ägde fordonet"
"Det går ju inte för oss att gissa vilket som är rätt, så därför räknas det som ogiltigt, säger Karl Evald, valansvarig på länsstyrelsen i Blekinge."
"– Jag skull gissa på en månad ungefär innan det är klart säger Peter Holmqvist, byggprojektchef."
"Det har varit allt från att gissa vikten på en gris, valla får och memorera kor."
"Musikläraren Magnus Björk vågar inte ens gissa vilken av linjerna som i så fall blir lidande."
"Men i år skulle jag gissa att många kommer, säger Lisa Syrén."
"– Jag vågar inte gissa på det, jag kan bara hoppas."
"Nu arbetar ju systemet åt oss och vi får mer träffar än om vi bara är ute och åker och ska gissa oss till saker."
"Men om du hade frågat honom tidigare i karriären om framtiden hade han inte kunnat gissa det nuvarande situationen."

mer eller mindre på måfå komma fram till ett svar /på någonting/, utan någon större kunskap i detta