folkmängd

folkmängden

folkmängder

folkmängderna

Substantiv [n]

Obestämd singular: folkmängd

Bestämd singular: folkmängden

Obestämd plural: folkmängder

Bestämd plural: folkmängderna

"Den baseras på bland annat folkmängd, arbetsmarknad, tidigare mottagande och bostadssituation, säger Lena Ekroth, integrationssamordnare på länsstyrelsen."
"Karlskrona redovisade en djävulsk folkmängd på årets sista dag, enligt SCB.s senaste statistik."
"Invandringen är den främsta anledningen till att många kommuner ökade sin folkmängd under året."
"Anledningen till besparingarna är att kommunens folkmängd inte ökar så mycket som de hade räknat med."
"– Det finns runt 30 000 dopingmissbrukare i Sverige, och översatt till Blekinges folkmängd skulle jag säga att totalt runt 500 invånare missbrukar anabola steroider, säger Tomas Pärlklo."
"Karlshamns folkmängd växer procentuellt mest i Blekinge de kommande tio åren."
"Olofström tar emot så många flyktingar i förhållande till folkmängd att kommunen har rätt till extraersättningen, men eftersom att de inte har giltiga avtal med länsstyrelsen om flyktingmottagning, så kommer det statliga stödet att utebli visar Migrationsverkets sammanställning."
"Statistik från myndigheten Trafikanalys visar att antalet dödade personer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor utifrån folkmängd låg på drygt 10 dödsfall per 100 000 invånare under 80-talets senare del."
"Blekinges folkmängd ligger därmed på 158 974 personer."
"Ökad folkmängd i Sverige – men den minskar i Blekinge"